Efter att i ett par veckors tid endast tänkt på plugg...
Fan! Det var ju en sån fin dramatisk början på ett inlägg. Men jag har ju inte bara tänkt på plugg. Men jag har tänkt väldigt mycket på att jag måste plugga, och att jag inte kan allt jag borde kunna, och att alla andra kan mycket mer än mig för att de är mycket bättre än mig. Tänkt så fort jag vaknat på morgonen att jag borde sätta mig och läsa eller göra gamla tentafrågor, tänkt när jag gått och lagt mig att jag måste göra samma sak nästa dag. Inte gjort så mycket som jag tänkt göra. Ångest.
Och nu är helt plötsligt tentan gjord. Och jag tror det gick bra. Nu ska jag verkligen inte ropa hej, men det kändes som att jag borde bli godkänd. Imorgon är det muntligt förhör, och sen är det sommarlov. Sommarlov? Sommar? Lov? What?! Först trodde man att vintern aldrig skulle ta slut. Och sedan trodde man att cellbiologin aldrig skulle ta slut. Men helt plötsligt, från ingenstans, sommarlov!
Jag ska se på nån skön film eller ett avsnitt av någon bra TV-serie nu, lovely.
I morgon och i övermorgon blir det lite fest, och på lördag kanske bio? Jag ska i alla fall njuta de dagar jag har kvar i stan, och umgås med mina vänner från klassen så mycket jag kan.
